Jag var på en föreläsning med Tommy Hellsten; "Ju mindre du gör desto mer får du gjort". Alltid svårt att återge vad någon sagt, men jag ska göra ett försök:

Vi säger att vi har ont om Tid.
Detta, menar T Hellsten, beror på att vi försöker att Bemästra Tiden (och att vi inte bejakar vårt beroende av andra människor).
"Bristen på Djup kompenserar vi med Mångfald på ytan:
Vi gör Mycket istället för att göra det som är Väsentligt.
Vi är fokuserade på att Uppleva istället för på att Leva."

- Och det är här han kommer in på Human Doing; det heter Human BEING eftersom vi har förmågan att Vara.
Eftersom vi bl.a. saknar Bekräftelse, tycker vi att vi Är Ingenting - och försöker därför att via Prestation att få Vara - utan att vara Närvarande i vår Prestation.

TH kommer med förslag till hur vi kan komma vidare, bryta med detta som gör oss illa:
Vi ska börja med att vända blicken Inåt, mot oss själva, möta djupet utan att försöka fly undan.
- När vi förlorar förmågan att lyssna Inåt, förlorar vi förmågan att Vila.
Att vara Närvarande leder till Vila - och det är i Vila Effektiviteten föds.

Närvaro kräver frånvaro av Brådska.
TH menar att vi Skapar brådskan, men säger att den Drabbar oss.
MEN Ekorrhjulet har ingen Motor!!!
- Vi skapar själva rörelsen; vi är inga Offer.

- Det var en mycket givande föreläsning - och jag gillar särskilt det där med Human Being. Återigen hamnar mina tankar på vikten av Reflektion...

//Mia

Jag vill hellre Göra än Ta emot

Läste* att vi efter två veckor tenderar att komma ihåg
10% av vad vi läser
20% av vad vi hör
30% av vad vi ser
50% av vad vi ser och hör
70% av vad vi talar med andra om
80% av vad vi anväder och gör
95% av vad vi lär andra!

-- Alltså är det mer "lönsamt" att Göra än att Ta emot - om man vill lära sig något.

Jag tänker på förra veckan, på Ljungskile Folkhögskola: då pratatde vi väldigt med varandra - alltså borde - åtminstone - 70% ha fastnat! Och för att få det riktigt att fastna borde vi (försöka) lära våra kollegor eller andra "offer"...

(* Från Glasser in Biggs, J (1999) Teaching for Learning at University ur "Faktorer för lärande", Anders Sennerö, Karolinska Institutet)

//Mia

Hushålls-papper

Hälsade på ett par kompisar som nyss fått en liten Elmer.
Elmers storasystrar Emma och Ellen "slogs" om att få sitta bredvid "min" Josef.
Själv satte jag mig mittemot och hamnade mellan papporna Lasse och JanErik.
"Mellan två "papper"", konstaterade Ellen, 4 år.
- Det lät ju kul, så Ellen lägger till:
"Hushålls-papper!"
- Hon visste inte hur rolig hon var och hur rätt hon hade.
Även om nu doften av (mig) nybakad plommonkaka sprider sig i köket, så ägnar JanE mer tid i köket än vad jag gör.
Men visst är barn härliga!

Kompetens

Under gårdagens samtal om "Vad är pedagogik" kom vi att tala om Kompetens - och om Kerstin Keen, som använder handen med dess fingrar som symbol för ordet kompetens. Vi kom dock inte på vilka begrepp som fanns med. Så här är det:Tummen = Färdigheter – förmåga att kunna göra, förmåga att kunna hantera verktygPekfingret = Kunskaper – samlingsordet för fakta och metoderLångfingret = Erfarenheter (den långa vägen, erfarenheternas väg att vinna lärdom)Ringfingret = Kontakter – möjligheterna och förmågan att kunna påverka, att bygga relationerLillfingret = Värderingar – viljan att dela grundläggande värderingar och viljan att handla, men också ta ansvar för det man gjortHandflatan = Samordningen – fysisk kraft, psykisk energi, viljan att inte ge tapptNervsystemet och blodomloppet = Ledarskap och Handledning – styra, engagera, motivera, vidareutveckla Att använda sina händer = kompetens
(Kerstin Keen (1989) Vad är kompetens? Malmö: Mitt förlag)

//Mia

Premiär!

De första stapplande stegen som bloggare!

Sitter i en sal i Ljungskile Folkhögskola och har just lagt upp min blogg miastankebok.

Fortsättning följer...